Om att anpassa litteratur efter rådande värderingar
På nätet pågår just nu upprörda diskussioner angående titeln på fadern i Pippi Långstrump och om denna bör ändras i kommande utgåvor av sagda verk. Anklagelser om rasism och "vita kränkta män" haglar. Till och med Astrid Lindgren själv har anklagats för att varit rasist, således är båda läger lika goda kålsupare.
Tidigare har liknande debatter förts gällande andra alster riktade mot barn och unga, som frågan om att plocka bort album av Tintin som inte längre tycks företräda moderna värderingar.
Om man sansar sig en smula och backar några steg från de enskilda fallen tycks det här handla om två delar: litteraturen som sådan och våra barns väl. Många är nog överens om den första, att litteraturen har ett värde i sig och bör respekteras genom att vi inte går in och petar i den efter behag när värderingarna svänger. Sedan väljer nog många att offra den punkten därför att de sätter barnen högre och tänker sig att dessa mår bättre av att slippa utsättas för föråldrade normer.
Då tror jag att man gör barnen en otjänst. Jag tror tvärtom att det finns en klar poäng i att tidigt låta barn lära sig att värderingar inte är absoluta utan föränderliga. Det kräver troligen ett "sådär tyckte/sa man förr, men det gör vi inte längre" från den - förhoppningsvis - närvarande föräldern då och då, kanske med därpå följande diskussion som är givande för barnet. Med tanke på hur mycket värderingarna ändrats då det gäller syn på t.ex. jämställdhet mellan könen, homosexuella och andra kulturer under vår livstid är det rimligt att tro att lika stora förändringar kommer se under nästkommande generation. Om vi berövar ungdomen den insikten kan jag tänka mig (jag är ingen barnpsykolog) att de istället får svårare att hantera förändrade normer och i slutändan blir mer konservativa och dogmatiska i sitt tänkande.
Antag att vi ändå väljer att börja justera texter när de inte längre är i takt med våra värderingar. Vad får det för konsekvenser?
Säg - för att ta ett inte alltför orimligt exempel - att synen på djur kraftigt kommer ändras inom några årtionden. Att de tillskrivs många nya rättigheter och att det i stor utsträckning blir tabu att äta dem och kanske att ha djur som boskap. Ska vi gå in och ändra i varenda bok där det skildras att folk äter kött, ägnar sig åt jakt eller där boskap förekommer? Det blir i så fall ett mycket digert arbete och många böcker kommer rentav bli helt poänglösa.
Ska vi hela tiden hålla världslitteraturen à jour med de normer och värderingar som för tillfället råder? Eller ska vi begränsa det till att bara gälla barnböcker? Är det väldefinierat vilka dessa är? Vem bestämmer vilka normer som ska gälla? Ska vi rösta i varje fråga om när det är dags att utplåna spåren av en viss åsikt?
Det blir naturligtvis ohållbart. Vidare sätter man sig själv på väldigt höga hästar om man tycker sig veta bättre än samtliga föregående generationer och därmed anser sig ha rätt att rensa ut sådant som numera uppfattas som obekvämt. Sådant har vi sett förr och det resulterade i katastrof. För att undvika återfall i detta tror jag det är centralt att vi har närkontakt med det förflutna, kan se hur man tänkt tidigare och kan jämföra det med allmänna uppfattningar idag. Det är lätt att vi kollektivt och individuellt tappar den moraliska kompassen om vi inte vet varifrån vi kommer. Tidigare normer är en del av vår historia, oavsett om vi gillar dem eller ej, och vi har att förhålla oss till dem. Att ändra i litteraturen är att försöka ändra och försköna historien och då har vi slagit in på en mycket farlig väg.
Ska man vara konsekvent i detta låter man alltså befintliga texter vara.
Att - som nu sker på nätet - bunta ihop företrädare för ovanstånde åsikt tillsammans med inskränkta nationalister à la "rör inte min negerboll" och andra tjockskallar är absurt.
Tidigare har liknande debatter förts gällande andra alster riktade mot barn och unga, som frågan om att plocka bort album av Tintin som inte längre tycks företräda moderna värderingar.
Om man sansar sig en smula och backar några steg från de enskilda fallen tycks det här handla om två delar: litteraturen som sådan och våra barns väl. Många är nog överens om den första, att litteraturen har ett värde i sig och bör respekteras genom att vi inte går in och petar i den efter behag när värderingarna svänger. Sedan väljer nog många att offra den punkten därför att de sätter barnen högre och tänker sig att dessa mår bättre av att slippa utsättas för föråldrade normer.
Då tror jag att man gör barnen en otjänst. Jag tror tvärtom att det finns en klar poäng i att tidigt låta barn lära sig att värderingar inte är absoluta utan föränderliga. Det kräver troligen ett "sådär tyckte/sa man förr, men det gör vi inte längre" från den - förhoppningsvis - närvarande föräldern då och då, kanske med därpå följande diskussion som är givande för barnet. Med tanke på hur mycket värderingarna ändrats då det gäller syn på t.ex. jämställdhet mellan könen, homosexuella och andra kulturer under vår livstid är det rimligt att tro att lika stora förändringar kommer se under nästkommande generation. Om vi berövar ungdomen den insikten kan jag tänka mig (jag är ingen barnpsykolog) att de istället får svårare att hantera förändrade normer och i slutändan blir mer konservativa och dogmatiska i sitt tänkande.
Antag att vi ändå väljer att börja justera texter när de inte längre är i takt med våra värderingar. Vad får det för konsekvenser?
Säg - för att ta ett inte alltför orimligt exempel - att synen på djur kraftigt kommer ändras inom några årtionden. Att de tillskrivs många nya rättigheter och att det i stor utsträckning blir tabu att äta dem och kanske att ha djur som boskap. Ska vi gå in och ändra i varenda bok där det skildras att folk äter kött, ägnar sig åt jakt eller där boskap förekommer? Det blir i så fall ett mycket digert arbete och många böcker kommer rentav bli helt poänglösa.
Ska vi hela tiden hålla världslitteraturen à jour med de normer och värderingar som för tillfället råder? Eller ska vi begränsa det till att bara gälla barnböcker? Är det väldefinierat vilka dessa är? Vem bestämmer vilka normer som ska gälla? Ska vi rösta i varje fråga om när det är dags att utplåna spåren av en viss åsikt?
Det blir naturligtvis ohållbart. Vidare sätter man sig själv på väldigt höga hästar om man tycker sig veta bättre än samtliga föregående generationer och därmed anser sig ha rätt att rensa ut sådant som numera uppfattas som obekvämt. Sådant har vi sett förr och det resulterade i katastrof. För att undvika återfall i detta tror jag det är centralt att vi har närkontakt med det förflutna, kan se hur man tänkt tidigare och kan jämföra det med allmänna uppfattningar idag. Det är lätt att vi kollektivt och individuellt tappar den moraliska kompassen om vi inte vet varifrån vi kommer. Tidigare normer är en del av vår historia, oavsett om vi gillar dem eller ej, och vi har att förhålla oss till dem. Att ändra i litteraturen är att försöka ändra och försköna historien och då har vi slagit in på en mycket farlig väg.
Ska man vara konsekvent i detta låter man alltså befintliga texter vara.
Att - som nu sker på nätet - bunta ihop företrädare för ovanstånde åsikt tillsammans med inskränkta nationalister à la "rör inte min negerboll" och andra tjockskallar är absurt.