Sopsortering

Jag blir lite deprimerad varje gång jag går ner i soprummet och inser att vuxna människor inte vill eller inte kan ens hjälpligt skilja på plast, glas, papper och metall. Om inte människor här i Sverige som har en av världens högst utbildade befolkningar bemödar sig om det så känns det verkligen rätt kört för den här planeten. Eller har alla gått direkt från förnekelse av miljöproblemen till att ha gett upp? Att sortera lite sopor kommer givetvis inte ensamt att rädda klimatet, men se det som en symbolhandling. Det kan bli en del av en vana att reflektera över ens handlingars miljöpåverkan. Please! Det är verkligen inte så jobbigt heller. Senast jag kollade hade vi bara en planet, och noll i reserv.

Replik på DN:s ledare 29/5 2011, "överdriven undergång"

Dagens ledare i DN är innehållsmässigt det uslaste jag kan minnas att jag läst. Samtidigt är det ett allvarligt och viktigt ämne, och jag bemödar mig därför med att bemöta den.

Ledaren börjar med att parodiera bilden av att den rika delen av mänskligheten lever över sina tillgångar, och att när den övriga delen når samma levnadsstandard kommer vi att gå under. Sedan hyllas en "kritisk granskning" som tydligen gjorts av två forskare i ekonomisk historia. Dessa försvarar enligt artikeln tillväxten, hävdar att problemen nog finns, men att de inte är så värst farliga. Om vi bara lär oss lite effektivare metoder inom bl.a. jordbruket så kommer saken vara biff.

Kritisk granskning är utmärkt. Nu har jag inte läst denna skrift "Hållbarhetsmyten - varför ekonomisk tillväxt inte är problemet" men det finns verkligen inget i ledaren som antyder att kritisk granskning är vad som gjorts här. Och om DN:s skribent är less på att läsa "larmrapporter" från seriösa forskare så är jag lika less på att höra att om vi bara lär oss bli lite effektivare och fnular ut lite ny grön teknik så kommer allting lösa sig. Den här docenten och professorn är säkert duktiga i ekonomisk historia, men det är faktiskt inte relevant i sammanhanget:

Vad vi har här är ett system, som vi kallar världsekonomin. Det systemet är till 100 procent beroende av det system det existerar inom: det fysikaliska systemet planeten Jorden, men det verkar många ekonomer ha svårt att inse. Vilka slutsatser man kommer till inom det första systemet är fullständigt irrelevant om man inte tar hänsyn till det andra. Hittills har det gått bra ändå, eftersom vi hållit oss inom gränserna för vad planeten Jorden uthålligt kan mäkta med. Men ett allt digrare forskningsmaterial visar att vi nu passerat flera av dessa gränser. Vetenskapen lägger egentligen ingen värdering i detta. Man har efter bästa förmåga summerat läget, och det ser helt enkelt inte särskilt bra ut. Sen kan någon tycka att det är alarmistiskt eller ej.

Artikeln menar att fattigdomen och inte tillväxten och dess konsekvenser är vårt största problem. Har någon påstått att fattigdomen inte är ett gigantiskt problem? Men det hindrar tyvärr inte att vi samtidigt har andra gigantiska problem.

Jag ska försöka förklara problemet med fortsatt tillväxt så gott jag kan, och varför effektiviseringar och "grön teknik" inte ensamt klarar av att lösa det:

Världens ekonomi, mätt i BNP, har 40-dubblats sen år 1900. Effektiviseringar inom produktionen har hittils minskat resursanvändningen per producerad enhet med 30 procent sedan 1980. Världen beräknas ha omkring 9 miljarder invånare 2050. Om samtliga dessa ska ha samma levnadsstandard som vi i västvärlden har idag, och med konstant miljöpåverkan, måste resursanvändningen per producerad enhet minskas till en hundradel jämfört med idag. Finns det någon anledning att tro att det kommer lyckas? Det kräver en nästan magisk tilltro på tekniken.

I slutet av artikeln följer ett förvirrat avsnitt där Robert Thomas Malthus sågas, och i ett svep även FN-konferenser, romklubbar och kultursidor(!). Att en ekonom från 1700-talet hade fel om saker, bevisar det att dagens samlade vetenskap också har det? Det är nog det mest obegripliga jag läst i en svensk dagstidning.

Om det är någon klåpare som fått fritt spelrum här är det DN:s ledarskribent.

Nordpolen isfri redan i sommar?

Det är konstaterat att istäcket i Arktis krymper från år till år. Den minsta utbredningen nås vanligtvis i september, innan ishavet börjar frysa till igen. Om utvecklingen fortsätter kommer isen helt att vara borta sommartid någon gång i framtiden, något som kommer leda till påskyndad global uppvärmning, eftersom havsvatten tar upp solvärme till skillnad från is som reflekterar ut den i rymden igen.

Det har varit en del debatt om när detta kommer se. En årtal som brukar nämnas är 2030. Några säger så tidigt som 2015. Vad verkar mest troligt?

Om man till börja med tittar på utbredningen av istäcket ser det inte så alarmerande ut:




Jag har rödmarkerat minimum för varje år. Trenden är tydligt minskande, men det är svårt att säga så mycket mer. Möjligen att takten ökat lite de senaste 15 åren, men det ser ut att dröja åtminstone 30 - 40 år innan isen är borta.

Om man däremot tittar på volymen av isen, är bilden en annan:



Här syns det tydligare att minskningen går fortare och fortare, och det finns också anledning att tro att så är fallet; isavsmältningen är en självförstärkande effekt. Med ytterligare ett tapp som under 2007, och Arktis kommer att vara isfritt. Om det inträffar redan i sommar, nästa år eller 2013 beror mer på vädret än klimatet, men det vore snarare förvånande om det inte sker innan 2015. För det senaste isläget, se

http://nsidc.org/arcticseaicenews/


En slutkommentar: det är förstås svårare att få heltäckande data över isens volym än dess utbredning, så volymdatat ovan är framräknat m.h.a. en modell, PIOMAS. Modellresultatet valideras när tillfälle ges mot faktiska mätningar.


Data från Polar Ice Center, University of Washington
http://psc.apl.washington.edu/wordpress/research/projects/arctic-sea-ice-volume-anomaly/

Semlor och akademier

Jag har köpt semlor! Fulsemlor från 7-11 visserligen, men jag är heller inte medlem i semleakademin, som jag alldeles nyss fick reda på finns. Akademi? Jag trodde det hade med högre bildning att göra. Nämn ordet, och jag ser framför mig Platons skola, där allvarliga män med tjocka pergamentrullar under armarna är involverade i djupa diskussioner om moralfilosofi, Gödels ofullständighetsteorem eller universums krökning. Den bilden får jag nu revidera till att inkludera fryntliga herrar med florsocker på näsan och grädde i mustaschen. Kan man ha akademier i allting? Chipsakademi? Kriteriet är kanske att man genomför vetenskapliga blindade undersökningar, hör här (saxat från svenska semleakademins hemsida, http://www.clarin.nu/semleakademin):

"Så här går en bedömning av semlor till.

1) Ett tips om en god svensk semla kommer in till Svenska semleakademin från akademins kringresande ledamöter eller från entusiastiska tipsare runt om i landet.

2) Inköpen av semlor sker helt anonymt av ledamot i kommittén.

3) Kartong som anger semlebagarens namn får ej visas i förväg för
närvarande ledamöter - detta för att ej styra bedömningen.

4) Sammanträdet inleds med en bedömning av 8 olika egenskaper hos semlan, som betygsätts på en skala från 0-5. Varje ledamot har skyltar med siffror som visar helpoäng från 0-5 samt halvpoäng. När ordföranden räknat till 3 och yttrat ordet "Semla!" håller närvarande ledamöter samt inbjudna 'jästtyckare' samtidigt upp skyltarna för registrering av poängen."


Det verkar fruktansvärt blindat och vetenskapligt allting. Vidare skriver man:

"Konditoriprodukter innehållande lakritskräm, chokladfyllning, saffran, pistasch eller med garnering i form av pärlsocker mm och som av mindre nogräknade tillverkare saluförs under benämningen Semlor, rekommenderas av Semleakademin att istället benämnas
"Lakritsbakelser", "Chokladbullar" "Pistaschfnattar", "Rasphattar" eller liknande."


Det är tydligt att endast renrasiga, ariska semlor är tillåtna. Pistaschfnattarna sätts skoningslöst i koncentrationsläger.

Världens sju nya underverk - min lista

Vad kan man ställa för krav på ett tvättäkta "underverk" (i arketektonisk mening)?

Det ska vara storslaget och ha karaktären av landmärke, det ska ha varit en stor bedrift att färdigställa vid den tid det uppfördes, det bör ha unika estetiska och arkitektoniska kvalitéer och det bör ha ett stort symbolvärde. Slutligen anser jag att det bör vara en enskild byggnad eller monument. Hela städer platsar inte, därför faller t ex Machu Piccu bort.

1. Gizapyramiderna, Egypten: Enda kvarvarande av de ursprungliga underverken och har en given plats bland de nya.

2. Kinesiska muren: Känns också given, mest p.g.a. sin enorma längd.

3. Kristusstatyn i Rio de Janeiro: Stort symbolvärde, unikt landmärke.

4. Eiffeltornet: Uppfyller alla kriterier. Det  dominerar sin omgivning, både när det uppfördes och idag.

5. Frihetsstatyn i New York: Efter viss tvekan, men en god ersättare till kolossen på Rhodos.

6. Taj Mahal: Kommer högt på estetikskalan. Valdes framför Hagia Sophia efter moget övervägande. Hagia Sophia är visserligen äldre (vilket gör den mer storslagen för sin tid), men Tal Mahal har mer karaktär av landmärke och vinner på estetiken.

7. Angkor Wat: De sex första var lätta att få ihop, men det sjunde var svårt. Andra goda kandidater är Collosseum (vilket dock inte känns tillräckligt unik; det finns liknande i t ex Kroatien) och Akropolis (men som är i ganska dåligt skick).

Operahuset i Sydney gissar jag kommer med, men jag tycker inte att det kvalar in som underverk. Det är visserligen otroligt känt och har en speciell arkitektur, men det räcker inte. Det faller på bristande symbolvärde och bör inte ha varit en sådan bedrift att färdigställa att det motiverar statusen underverk. I så fall kan man ta med Globen också.

Mest saknad på listan är S:t Peterskyrkan i Rom. Andra goda "bubblare" är Gateway Arch, Empire State Building, CN-tornet i Toronto, Petronas Towers och eventuellt Golden Gate-bron. Men tar man med en bro får man överväga om andra konstruktioner också kan vara med; t ex oljeplattformar (som hör till de högsta konstruktionerna i världen), dammbyggen och kanaler. Sen ligger Burj Dubai, Al burj och Abraj Al Bait bra till när de blir färdigställda.


För den som är intresserad av byggnadsverk rekommenderas
http://skyscraperpage.com där man kan få skalenliga jämförelser av olika byggnader. Gå in på "Full search form" och skriv in i fältet Building t ex "Nordiska muséet, Abraj Al Bait". Notera att taket på Nordiska museet snyggt och prydligt går in under sidopelarna till vänster.

MTV:s syn på djur

Zappade förbi MTV nyss. Gosse, det var inte igår jag tittade på den kanalen. Jag har väl aldrig varit något inbitet "fan" (TV har aldrig riktigt varit min grej) men visst har jag tittat ibland. Minns att de hade en begåvad animatör för länge sedan som gjorde vinjetter med konstiga gubbar som ändrade form och smälte ihop till nya objekt och former. Jag minns det som kreativt och fantasieggande. Jag blev nyfiken på vad de serverade ungdomen idag.

Jag möttes av synen av några yngre kalsongprydda herrar som stressade en tupp. "Wildboyz". Jaha? Har djurplågeri blivit underhållning för barn? De övergår till att förfölja en skunk för att sedan kräkas av stanken. En man låter sig bli biten i ena skinkan av en krokodilunge. Är de förståndshandikappade? Hemsidan förklarar:

Varning: Wildboyz stunts görs under uppsyn av professionella stuntmän/kvinnor.
Steve-O, Chris Pontius, MTV och programmets producenter stödjer rättvis
behandling av djur och insisterar på att ingen försöker härma innehållet i
programmet. Inga djur har kommut till skada under inspelningarna av dessa
program

(hemsidans egna stavfel)

Yeah right! Djuren framställs uteslutande som leksaker. Snubbarna i programmet framställs som jääädrigt balla o hippa som vågar göra allt det där. Klart som fan nån tar efter. Ger sig på en svan på fyllan. Eller en grävning. Jonglerar lite med några fågelungar. Eller vad fasen som helst, men det kan nog kvitta vilket. Om MTV vill stödja rättvis behandning av djur, som hemsidan så vackert hävdar att de gör, sluta sänd skiten.

Samtidigt känner jag mig oändligt gammal som retar mig på en ungdomskanal. Men vafan, liksom. Det finns gränser.

Jag mailade dem en variant av ovanstående.

Foton

Bilder jag tagit:

http://www.flickr.com/photos/51103088@N00/

Passande yrke?

Mailkorrespondens idag med artikelförfattare i Metro:

Hej!

Tack för en bra tidning. Noterade ett par saker i artikeln på sidan 20 om
NASAs nya rymdkapsel.

Orion är en större stjärnbild än det som utgörs av Orions bälte (de tre
stjärnorna på rad), på liknande sätt som Karlavagnen i sig inte är en
stjärnbild, utan en del av Stora Björn.

Någon "rymdflotta" för månresor existerar inte; det har inte funnits någon
farkost kapabel att ta människor till månen sedan den sista Apolloraketen
lyfte 1972. Dagens rymdfärjor (de tre som finns kvar) kommer inte högre än
omloppsbana runt jorden.

MVH Martin Norlin, student KTH

Svaret några timmar senare:

Hej Martin.

Tack för ditt mejl. Jag måste erkänna att jag inte kan någonting om
rymden, månen eller stora björn. fick i uppgift att skriva ihop den här
texten lite snabbt, och resultatet blev inte det bästa märker jag.

/Peter

Hm, det är kanske vetenskapsjournalist man ska bli?


"Sverige förintat"

Nej, jag syftar inte på VM-matchen mot Tyskland. Jag syftar på vad som kunde ha varit ett möjligt scenario häromdagen.

Det stod en liten artikel på dn.se med rubriken "Asteroid missade jorden". Den var tydligen runt 800 meter stor, som ett mindre svenskt fjäll med andra ord, och passerade jorden på ett avstånd lite längre bort än månen. Det får man med astronomi-mått mätt betrakta som "en hårsmån" från oss.

Man kan gå in på http://www.lpl.arizona.edu/impacteffects och roa sig med att beräkna vad som skulle hänt om den trillat ner här istället.

Vi antar att asteroiden var av sten och slår ner i 45 graders vinkel mot marken med 17 km/s (vilket är karaktäristiskt för asteroider), och väljer att se hur det skulle sett ut om betraktaren stod 6 mil ifrån nedslagsplatsen, t ex om man befinner sig i Stockholm och den landat i t ex Strängnäs.

Energin i nedlaget motsvarar 27 800 megaton TNT (atombomben över Hiroshima var på 0,015 megaton). Den slår upp en krater 600 meter djup och 12 kilometer bred.

Sett från betraktaren kommer den intensivaste värmestråningen i form av ett eldklot på himlen, två mil i diameter, en halv sekund efter nedslaget. Strålningen är 116 gånger starkare än solen och ger tredje gradens brännskador över större delen av kroppen. Material som kläder, papper, lövträd, plywood och gräs antänds.

Efter 12 sekunder kommer en jordbävning motsvarande 7,6 på Richterskalan. Normalt konstruerade byggnader kollapsar helt eller delvis. Skorstenar, kolonner, monument och murar faller. Tunga möbler inomhus välter.

Knappt två minuter senare börjar ett hagelregn av i genomsnitt 25 cm stora stenblock som slungats iväg av nedslaget.

Efter ytterligare en minut kommer en tryckvåg med en vindhastighet på upp till 245 m/s (880 km/timmen, samma som ljudhastigheten). Ljudintensiteten av denna ligger på 104 dB (över smärttröskeln). Finns något kvar i form av träbyggnader, flervåningshus, viadukter eller träd blåser dessa sönder.

Rörelseenergin i asteroider är således inte att leka med. Just nu innehåller listan över så kallade PHA ("Potentially Hazardous Asteroids") ungefär 800 stycken. För att kvala in måste asteroiden vara minst 150 meter stor och ha en bana som gör att den kommer inom 0,05 astronomiska enheter (avståndet jorden-solen) från jorden. Mindre stenar än så har man idag inte en chans att upptäcka i tid. Även flertalet av de övriga missar man troligtvis.

Kanske är detta en blivande valfråga? Hur ställer sig de olika partierna till att bidra till framtagandet av ett varningssytem för asteroider? Ett globalt tsunamivarningssystem har tagits fram. Krävs det att ett medelstort land utplånas innan politikerna vaknar? Visseligen inträffar nedslag av den här storleken bara en gång på ungefär 300 000 år. Men nu var det ett tag sen sist.


PLAY!

Var på PLAY - a video game symphony i konserthuset precis. Framfört av kungliga filharmonikerna, dirigerade av Arnie Roth. Möjligen min mest givande musikupplevelse någonsin.

Tre stora skärmar visade omväxlande orkestern och sekvenser ur de spel orkestern spelade. När Super Mario 1 dök upp för första gången bröt jubel ut och jag satt med ett brett leende i princip resten av konserten. Och det blev ännu bredare när det blev dags för Zelda. Final Fantasy-kompositören Nobuo Uematsu var där och togs emot som en rockstjärna. Han log och vinkade lite blygt.

Filharmonikerna måste fått en smärre chock. Det var fullt till sista plats. Biljetterna hade rykt så fort att de som nödlösning sålt biljetter även till genrepet i morse. De fick stående ovationer - tre gånger - i flera minuter. Om så Pavarotti hade varit där hade de inte fått mer jubel och applåder. Rimligen var de inte alls förberedda på det här. Tv-spel? Super Mario?

Jag undrar om de går så långt att de döper om sig till kungliga philharmonikerna, men hur som helst får de antagligen boka Globen istället nästa gång.

Domedag vs nationaldag

Idag är det 06-06-06. 666, odjurets tal. Märkvärdigt är att 666 = 1+2+3+...+35+36 och 36 = 6 x 6 själv är olycksbådande eftersom talet 6 är ofullkomligt jämfört med det heliga sjutalet.  Någon katastrof väntas inträffa; t ex asteroidnedlag, vulkanutbrott i Sollentuna eller att skatteåterbäringen blir försenad.

Dessutom är det nachonaldagen. Vad är det vi firar? Detta datum för 483 år sedan valdes Gustav Vasa till kung och unionen med Danmark upplöstes. Tjohoo, liksom. Party party.

Ett förlag till aktivitet är att man går och äter nachos på nachonaldagen, för att fira att folk har flyttat hit och tagit med sig såna goa grejer, så vi slipper sitta här med vår potatis och våra köttbullar. Potatisen är förresten också importerad, så vi hade nog fått nöja oss med kålrötter istället.

Slänga!

Var just ner och langade en halvmeter med tidningar, häften och annat som föreningar, universitet, företag och andra skickar på en. CV-guider, traineeguider, kårtidningar, ny teknik, företagspresentationer, gud vet vad. Det var säkert inget fel på tidningarna som sådana, de innehöll säkert en hel del nyttigheter och tips, och jag har hela tiden sparat dem med ambitionen att nångång läsa dem, men insåg att det känts mer som ännu ett göromål som måste göras.

Nu känns det befriande. I fortsättningen ska jag vara mer restriktiv, hädanefter åker de i återvinningen direkt. Tjoff!


Första inlägget

Jaha, nu har även jag hakat på bloggtrenden. "Kan andra så kan väl jag". Syftet är väl tvådelat; dels kan släktingar och vänner jag inte hinner hålla kontakt med så ofta som jag kanske önskar kika in här och läsa ibland, om de undrar hur jag mår eller vad jag har för mig, dels ser jag det som en övning i att skriva.

Vad kan man då vänta sig att kunna läsa i detta mitt digitala funderarforum? Medveten om att min läsarkrets troligen kommer att bli liten men ganska mångfasetterad tänker jag inte publicera vad som helst. Tja, antagligen mest trivialiteter. Men dessa tar ju som bekant upp nästan all tid i våra liv, så varför inte? Materialet kommer antagligen att bli skrämmande tunt om allt sådant censureras. Några småfilosofiska funderingar kommer nog slinka med. Och förhoppningsvis en del humor.

Jag har också några tidigare texter som jag troligen kommer lägga upp som handlar om vitt skilda saker.

Såå... stay tuned! Eller nåt :)